Så optimerar du för ChatGPT och AI-sökmotorer
Har du arbetat med en skicklig SEO- och sökexpert under flera år som byggt struktur, tydliga entiteter och kvalitetsinnehåll?
Då kan du redan vara förberedd på skiftet. Din grund är redan lagd.
Har du inte det? Då är det bråttom. Väldigt bråttom.
Okej, precis när vi börjat få koll på SEO och hur vi ska jobba med det, så dyker AI upp och ställer till det. Hur ska vi tänka nu?!
Det frågade jag David Björkeryd, en av grundarna av marknadsföringsbyrån Grandur Digital och en av Sveriges framstående experter inom AI-sök, GEO (Generative Engine Optimization) och modern beteendedriven SEO.
Lugn bara lugn, sa David och skrev en hel artikel på ämnet. Som den bussiga prick David är, berättar han här hur du förbereder din webbplats för den nya generationen av sökbeteende. Och vad du behöver göra nu för att inte hamna på efterkälken.
Håll till godo!
16 förfrågningar via ChatGPT på 90 dagar. 1 från Perplexity.
Det här är data från en av våra kunder de senaste tre månaderna. Siffrorna kan verka små, men de talar sitt tydliga språk. Beslutsmotorerna växer, och de växer snabbt. Plus, trafikens konverteringsfrekvens är minst dubbelt så bra som övriga kanaler.
Så här förstörde AI din SEO, utan att du märkte det
Jag har sett så många Google Search Console-konton de senaste två åren med samma typ av mönster att jag tappat räkningen. Massor av gammalt evergreen-innehåll som en gång i tiden bar hela trafiken. Innehåll som svarade på frågor som
"Vad är…?"
"Vad kostar det att…?"
"Hur fungerar X?"
sådant som folk söker på varje dag, året runt.
Under många år var detta en vanlig SEO-strategi. Du gjorde noggrann research, analyserade sökintentionen, analyserade konkurrenter, utgick från sökordsanalysen och hamrade ner en riktigt bra och omfattande artikel som täckte hela ämnet.
Publicerade och allt exploderade! Trafik, visningarna i sökresultat, rankingar på sökord.
Allt pekade uppåt och fortsatte och fortsatte plocka hem besökare efter besökare.
Det spelet (som var betydligt enklare) finns inte längre.
Cirka 58-59% av alla Google-sökningar idag är så kallade zero-click-sökningar. Zero-click betyder att användaren får sitt svar direkt på Googles resultatsida utan att behöva klicka vidare till din webbplats. AI-resultat har tagit en stor majoritet av den här "gratis-trafiken". Ditt innehåll har inte blivit sämre, det konsumeras bara på andra sätt. Vårt beteende har förändrats. Och när beteenden förändras måste din strategi göra det också.
Varför traditionell SEO inte räcker längre
Under 20 år har vi optimerat för sökmotorer. Vi har lärt oss hur Google rankar, hur människor söker, vilka sökord som driver trafik. Men nu har spelreglerna förändrats totalt.
McKinsey rapporterar att hälften av konsumenterna nu medvetet använder AI-drivna sökmotorer, och 44% säger att AI-sök är deras främsta informationskälla. ChatGPT agerar mer och mer som en betrodd rådgivare som förfiltrerar information åt användaren. Perplexity sammanställer svar från flera källor. Claude hjälper människor att fatta beslut. De läser inte din webbplats som Googles traditionella sök gör. De tolkar, sammanfattar och rekommenderar.
Om språkmodellen inte förstår vem du är, vad du gör och för vem, då existerar du inte i deras värld.
Tre grundpelare för att synas i AI-sök
För att optimera för AI-sök (GEO, Generative Engine Optimization) behöver du arbeta med tre grundpelare: Teknik, Innehåll och Förtroende.
1. Teknik - crawlers måste kunna läsa din webbplats
För att språkmodeller ska kunna använda ditt innehåll måste deras crawlers kunna hämta det.
Det tekniska som spelar roll:
● Schema markup och strukturerad data
Säger till AI vad olika delar innehåller (produkter, recensioner, FAQ, företagsinformation)
● Semantisk HTML
Rätt användning av H1/H2/H3-rubriker, listor och tabeller så AI förstår strukturen
● Snabbhet och stabilitet
Crawlers vill förbruka så lite energi som möjligt och väljer bort långsamma webbplatser
● Metadata
Titlar, beskrivningar och alt-texter ger språkmodeller tydliga ledtrådar.
Samt crawlerbarhet. Många webbplatser blockerar AI-crawlers utan att veta om det.
Besök dindomän.se/robots.txt och kontrollera att du inte blockerar
● GPTBot (OpenAI/ChatGPT)
● PerplexityBot (Perplexity)
● ClaudeBot (Anthropic/Claude)
● eller CCBot (Common Crawl).
Om du ser rader som "User-agent: GPTBot" följt av "Disallow: /" så blockerar du dem just nu.
2. Innehåll - språkmodellen måste kunna förstå och citera dig
När crawlers väl läst din webbplats måste språkmodellen kunna tolka vad du erbjuder, för vem och i vilka situationer du är relevant.
Fel: "Vi hjälper företag effektivisera processer"
Rätt: "Vi hjälper småföretag inom konsultbranschen spara i genomsnitt 15 timmar per vecka på administration genom automatiserad fakturering"
Det ena säger ingenting. Den andra kan AI citera, rekommendera och använda i sina svar. Ett väldigt förenklat exempel, men en målande bild.
Nycklar för AI-läsbart innehåll:
● Tydliga entiteter
Dina viktigaste sidor (startsida, om oss, tjänster, topic-sidor) måste göra det kristallklart vem ni är, vad ni gör och för vem
● FAQ-sektioner
Inte längre "nice to have" utan avgörande. Fråga-och-svar-format som "Vad är…", "Hur fungerar…", "Vem är det här för…" hjälper AI att förstå och citera dig
● Blockstruktur
Modeller plockar ut svar, de läser inte hela sidor. Bygg och tänk i sektioner där varje del kan stå för sig själv
● Konkreta exempel
Ger substans med specifika resultat, siffror och expertis, inte bara generisk content
● Bygg topical authority
Samla innehåll kring kärnämnen. Internlänka logiskt så att modellen förstår sammanhang.
3. Brand Mentions och förtroende - modellen måste kunna lita på dig
Traditionell SEO har länge byggt på länkar som den viktigaste auktoritetssignalen. I AI-sök är det bredare omnämnanden som spelar störst roll, även när de inte innehåller en länk. Språkmodeller bedömer trovärdighet genom att jämföra information från många olika källor.
En viktig faktor är att informationen om dig är konsekvent. Om din webbplats säger en sak, men tredjepartskällor säger något annat, minskar sannolikheten att AI citerar eller rekommenderar dig.
I praktiska tester och i AI-modellernas egna källhänvisningar ser vi att företagets egen webbplats ofta bara står för en mindre del av den totala infokällan. Majoriteten kommer från externa källor som
● Branschbloggar och expertartiklar
● Forum och diskussionsiter
● Recensionssiter och kundomdömen
● Nyhetsmedia och pressmeddelanden
● LinkedIn och sociala medier
Det betyder att du måste:
Bygga förtroendesignaler. Expertinnehåll, författare (authors), case-sidor och reviews måste märkas upp med strukturerad data
Hålla sidor uppdaterade. Sidor som modellen redan citerar måste hållas aktuella. Bygg en process eller blocka din kalender månadsvis
Öka brand mentions. Delta i branschsamtal, få nöjda kunder att skriva recensioner, bidra med kunskap i relevanta forum, PR-pitcha för att få media att skriva om dig
Försprång eller förlorad tid
Har du arbetat med en skicklig SEO- och sökexpert under flera år som byggt struktur, tydliga entiteter och kvalitetsinnehåll?
Då kan du redan vara förberedd på skiftet. Din grund är redan lagd.
Har du inte det? Då är det bråttom. Väldigt bråttom.
Varje dag blir AI-sökverktygen lite bättre på att förstå innehåll och rekommendera lösningar. Varje dag väljer fler människor att ställa fler frågor till en språkmodell.
De företag som ligger steget före och som redan har strukturerat sitt innehåll, byggt sina entiteter och etablerat förtroende, de får en konkurrensfördel som blir svårare att ta igen ju längre tiden går. McKinsey uppskattar att 2028 kommer $750 miljarder av konsumenternas pengar kommer att spenderas via AI-drivna sök.
Sammanfattning av AI-sök
Den här förändringen kommer inte att vänta på dig. Börja idag med det viktigaste. Gör det möjligt för språkmodeller och dess crawlers att förstå vem du är och varför någon ska välja dig.
David Björkeryd är grundare av Grandur Digital där han hjälper företag att synas och rekommenderas i AI-drivna beslutsverktyg genom GEO (Generative Engine Optimization) och modern, beteendedriven SEO. David når du enklast här!
Hur vet vi vem vår målgrupp är – och hur definierar vi våra köparpersonas?
För att skapa innehåll som verkligen träffar behöver du veta exakt vem du pratar med. Här får du en guide för hur du identifierar din målgrupp, definierar dina köparpersonas och förstår hur de konsumerar information.
Det är lätt att tro att ju bredare målgrupp, desto större chans har vi att nå ut. Men i verkligheten blir det tvärtom. När du försöker prata med alla, landar du oftast hos ingen alls.
Den här veckan spinner vi vidare på Isaks artikel som han skrev här för några veckor sedan. Isak skrev om positionering, medan vi den här veckan pratar om köparpersonas. För att ta reda på vem din målgrupp är – och få en tydlig bild av dina köparpersonas – är det som gör att dina texter börjar arbeta för dig. Det gör också att ditt varumärke blir skarpare, ditt erbjudande tydligare och din marknadsföring enklare att ta beslut kring.
Vad är en köparpersona – och varför spelar det roll?
En köparpersona är en konkret och mänsklig beskrivning av din idealkund. Inte bara demografiska data, utan också hur personen tänker, känner och fattar beslut.
Det räcker inte med att veta att din målgrupp “är chefer i B2B”. Du behöver förstå:
👉 vilka problem de brottas med
👉 vad som får dem att tveka
👉 vad som stressar dem
👉 vad som får dem att känna förtroende
👉 hur deras vardag ser ut och hur de tar beslut.
När du har den kunskapen blir det mycket lättare att skapa relevant innehåll, och ännu enklare att skapa säljande copy som faktiskt konverterar.
Vill du läsa en ännu mer djupgående artikel på ämnet kan du klicka dig vidare här:
Hur vet vi vem vår målgrupp är – och hur definierar vi våra köparpersonas?
Det är lätt att tro att ju bredare målgrupp, desto större chans att nå ut. Men det är inte alls säkert - det kan faktiskt bli tvärtom! När du försöker prata med alla, blir det lätt för generiskt och spretigt –
Att veta vem din målgrupp är – och få en tydlig bild av dina köparpersonas – är det som gör att dina texter börjar arbeta för dig. Det gör att ditt varumärke blir skarpare, ditt erbjudande tydligare och din marknadsföring enklare att ta beslut kring.
Hur definierar vi våra köparpersonas?
Att ta fram dina köparpersonas är en kombination av analys och nyfikenhet. Du samlar data, men du lyssnar också in nyanser.
1. Samla insikter från riktiga kunder
Börja med att gå igenom de kunder du redan har. Vilka kommer tillbaka? Vilka är enklast att jobba med? Vilka värdesätter ditt arbete mest?
Prata med dem – inte i formella intervjuer, utan i riktiga samtal. Människor berättar mer när de slappnar av.
2. Se mönster och skapa tydliga kategorier
När du samlat in tillräckligt mycket material kommer du börja se återkommande mönster.
Du kommer upptäcka att vissa kunder liknar varandra i:
⭐ värderingar
⭐ beslutsvägar
⭐ utmaningar
⭐ ambitionsnivå
⭐ beteenden
Därifrån bygger du dina personas. Ge dem namn, roller och en beskrivning som känns verklig.
3. Justera och uppdatera löpande
En köparpersona är inte statisk. Precis som marknaden förändras, gör dina ideal-kunder det också. Dna personas är ett levande dokument som får växa, skruvas och förfinas när du lär dig mer.
Vill du läsa mer om hur Isak Lysfoss tänker om att välja bort och istället nischa sig mot en mindre målgrupp? En artikel av Isak hittar du här!
Vilka problem har din målgrupp?
Om du inte vet vilka problem kunden försöker lösa, blir dina budskap otydliga och försiktiga.
Fundera över:
✅ vad håller dem vakna om natten?
✅ vad försöker de undvika?
✅ vilken känsla vill de åt?
✅ vilket resultat jagar de?
✅ vad har de provat tidigare som inte fungerat?
När du förstår problemet bättre än kunden själv – då ser de dig som lösningen.
Hur konsumerar dina kunder information?
Olika målgrupper tar till sig information på olika sätt. Det påverkar hur du bygger din contentstrategi och hur du formulerar dina budskap.
Ställ frågor som:
❓ söker de aktivt på Google?
❓ läser de gärna längre artiklar?
❓ scannar de hellre snabba råd på LinkedIn?
❓gillar de video?
❓ värdesätter de expertkommentarer och case?
❓ följer de människor eller företag?
Exempel:
En marknadschef i B2B vill ofta ha djup och siffror. De klickar på artiklar, case och guider.
En entreprenör är ofta snabbare i sin konsumtion – de vill ha tydliga, snabba tips och inspiration.
Ju bättre du förstår deras beteenden, desto mer exakt träffar dina texter rätt.
Sammanfattning
När du vet vem du pratar med, faller mycket på plats. Ditt budskap blir skarpare och dina texter relevanta. Och du kan skapa en contentstrategi som både bygger varumärke och driver affärer.
Att definiera målgrupp och köparpersonas är alltså inte en box som du bara ska checka av – det är ett strategiskt arbete som är pågående och påverkar allt du gör.
Att våga välja bort är nyckeln till positionering
Isak Lysfoss är besöknäringens go to-person när det handlar om att skapa marknadsföring som sticker ut ur bruset.
Isak Lysfoss är besöksnäringens marknadsföringsexpert – men de insikter han delar hjälper alla företag som vill växa genom tydlighet och mod.
I den här artikeln berättar Isak mer om att välja nisch och varför det är smart - även om det betyder att faktiskt välja bort något !
Positionering handlar om att skapa något som inte redan finns
De flesta tänker på positionering som något teoretiskt – en ruta i en powerpoint eller en snygg formulering i en varumärkesmanual. Men i praktiken handlar positionering om något mycket enklare: att göra något ingen annan gör.
När du tar en tydlig position på marknaden blir du lättare att förstå, lättare att välja och svårare att ersätta. Du får en “mental hyllplats” i människors huvud – de vet vem du är, för vem du är och varför du är det bästa valet. Det är inte en fråga om att låta annorlunda, utan att vara annorlunda.
Och den delen kräver mod.
Varför så få vågar välja bort
Att välja en nisch är i grunden ett beslut att säga nej till något. Och det går emot allt vi människor känner oss bekväma med. De flesta vill hålla alla möjligheter öppna – särskilt företag som är rädda att missa kunder.
Men sanningen är att den som försöker vara något för alla, blir irrelevant för de flesta. Positionering handlar därför inte om att bredda sig, utan om att skära bort. Det är i “nejet” du skapar tydlighet. När du vågar smalna av ditt fokus, gör du det också enklare för kunderna att förstå dig, och enklare för dig själv att fatta beslut.
Från kopia till original
Ett vanligt misstag många gör, särskilt inom turism och upplevelseindustrin där jag är verksam i, är att kopiera de största aktörerna.
Logiken brukar låta rimlig: “De där gör ju allt rätt, så om vi gör likadant kommer det också funka för oss.”
Problemet är att du då bryter mot positioneringens grundregel – du blir en kopia istället för ett original. Det är skillnad på att inspireras av marknadsledaren och att imitera den. Om du gör samma sak som tjugo andra, så har du inte positionerat dig tillräckligt tydligt.
“Så länge du kopierar de största aktörerna konkurrerar du på deras villkor. Positionering handlar om att sluta spela deras spel och skapa ditt eget.”
En tydlig position förenklar allt
En stark position sänker dina förklaringskostnader. Du slipper övertyga, du behöver bara påminna.
Det styr din prissättning, din strategi, din kommunikation och ditt erbjudande. Och det ger dig riktning. För om du inte vet exakt vem du är för, är risken stor att ingen annan heller vet det.
Hitta din Minimal Viable Audience
Många företag tror att de behöver fler kunder än de egentligen gör.
Men till och med en stor skidanläggning behöver bara några tusen bokningar per år – inte hundratusentals. Det betyder att du kan välja en mycket smalare målgrupp än du tror.
Börja med din Minimal Viable Audience – den minsta gruppen av människor som verkligen bryr sig om det du gör.
Fråga dig:
Vem är det jag verkligen vill nå?
Vad gillar de?
Vad stör de sig på?
Hur kan jag göra något som känns som det är skapat för just den personen?
När du hittar svaret på det, hittar du också din nisch.
Två vägar till en nisch
Det finns två sätt att hitta sin nisch: inifrån och ut – eller utifrån och in.
Inifrån och ut betyder att du utgår från vad du själv älskar och tror på.
Du bygger något du själv hade velat se. Det lockar människor som liknar dig, som delar dina värderingar och drivkrafter. Lite som en konstnär eller artist som skapar för att uttrycka sig.Utifrån och in betyder att du identifierar ett behov på marknaden som ingen tillgodoser, och bygger något som fyller det.
Det kräver research, lyhördhet och en vilja att tjäna andra snarare än att uttrycka sig själv.
Båda vägarna fungerar – men du måste välja en.
Modet att sticka ut
Positionering börjar med ett beslut, och det beslutet kräver mod. När du hittar din riktning kommer det kännas obekvämt. Det ska det göra.Om du tänker “vi riskerar att förlora hälften av våra kunder”, då är du sannolikt på rätt spår.
För positionering handlar inte om att jaga alla – utan om att bli oemotståndlig för några få.
Och det modiga beslutet följs av det uthålliga: att vara konsekvent. Att säga samma sak, stå för samma värden och visa samma riktning – om och om igen. För det är konsekvensen, inte kampanjen, som bygger varumärket.
“Du vet att du hittat rätt när det känns obekvämt. Om du tror att du kommer förlora hälften av dina kunder – då är du förmodligen på väg åt rätt håll.”
Skapa något som inte fanns
Den största möjligheten i positionering är att inte slåss om befintliga marknadsandelar, utan att skapa en ny kategori. Istället för att försöka bli bäst i din bransch, kan du bli ensam i din bransch.
Det kan vara så enkelt som att kombinera två befintliga idéer till något nytt: en temapark med fjällupplevelse, ett japanskt spa i Sverige, ett hotell av is. Du behöver inte uppfinna hjulet – du behöver bara sätta det på en ny farkost, typ.
Sammanfattning: tydlighet är tillväxt
När du vet vem du är för, vad du står för och varför du gör det du gör – då slutar marknadsföring handla om att jaga kunder. Det handlar istället om att attrahera rätt människor.
Positionering är inte bara en strategi – det är en genväg till ett enklare arbete. För när du vågar välja bort, blir allt annat lättare att välja rätt.
“När människor vet exakt vem du är och varför du finns, slutar marknadsföring handla om att jaga. Då börjar du attrahera.”
Isak Lysfoss
Storytelling i B2B – därför fungerar det (och så gör du)
Storytelling för B2B är smart för att bygga varumärke - här är hur du ska tänka.
Människor har som bekant alltid berättat historier. Runt elden, vid middagsbordet – och idag, i våra flöden. Det är genom berättelser vi minns, förstår och känner.
Ändå är storytelling något som många företag inom B2B glömmer bort när de kommunicerar. B2B-marknadsföring har länge dominerats av siffror, processer och punktlistor. Företag berättar gärna vad de gör – men sällan varför.
Och det är ju synd. För bakom varje framgångsrikt företag finns en berättelse. Något som får kunderna att känna snarare än bara förstå.
För storytelling är inte bara för varumärken som säljer choklad, kläder eller upplevelser. Det är ett lika effektivt verktyg för B2B – om du använder det rätt.
För även i B2B är det människor som köper. Och människor fattar beslut med känsla – inte bara logik.
Fungerar storytelling i B2B?
I en bransch där alla säger ungefär samma sak – ”vi erbjuder helhetslösningar”, ”vi är kundfokuserade”, ”vi levererar kvalitet” – blir det lätt brus. Storytelling hjälper dig att sticka ut.
Forskning visar att vi människor tar beslut med känsla, inte logik. Även i B2B. Du säljer kanske inte till privatpersoner – men du säljer till människor som vill känna sig trygga, inspirerade och förstådda.
Storytelling i B2B betyder inte att du ska hitta på en saga. Utan snarare om att förmedla det mänskliga i din affär – varför ni finns, vad ni tror på och hur ni gör skillnad för era kunder.
En bra berättelse:
Skapar igenkänning. Du visar att du förstår kundens utmaningar och mål.
Bygger förtroende. När du delar erfarenheter, resultat eller till och med misstag, blir du mer mänsklig – och därmed mer trovärdig.
Gör komplexa tjänster begripliga. Förvandla fakta till text som är enklare att förstå.
Förstärker varumärket. Ditt företags personlighet får liv genom ton, värderingar och sättet du berättar på.
Det är skillnaden mellan ett företag som säljer produkter – och ett varumärke som människor minns.
Hur du bygger en varumärkesberättelse
En varumärkesberättelse är den röda tråden i all din kommunikation. Den förklarar varför du finns, vad du vill förändra och hur du gör det på ditt sätt.
Bygg en varumärkesberättelse
1. Börja med “varför”
De flesta företag börjar i vad de gör. Men det finns en otrolig kraft i att berätta varför.
Varför startades företaget? Vilken frustration, vision eller idé låg bakom?
När du lyfter det, blir allt innehåll – från artiklar till säljpresentationer – mer levande och dina texter mer intressanta att läsa.
2. Lyft människorna bakom
Visa vem som står bakom varumärket. Grundare, medarbetare, kunder.
Berätta om människorna som gör jobbet möjligt – och varför de brinner för det de gör.
Vi vill ju lära känna varumärket – därför är kultur, värderingar och engagemang viktigt att läsa om!
3. Visa kundens resa
I storytelling är kunden hjälten. Företaget är vägledaren som hjälper kunden att nå sitt mål.
Visa hur era produkter eller tjänster löser riktiga problem. Berätta om förändringen – från före till efter, hur kunden satt fast i en situation som inte var önskvärd. Och var de landade sen. Hur påverkade det resultatet, kulturen, teamet?
Det gör berättelsen konkret och trovärdig.
4. Använd känsla och kontrast
Varje bra berättelse har en vändpunkt. Ett problem som löses. En konflikt som leder till förändring.
Kontraster skapar engagemang. Det kan vara före–efter, gammalt–nytt, svårt–enkelt
Så kan storytelling se ut i praktiken
Ett företag inom IT-säkerhet kan välja att inte prata om teknik, utan om trygghet:
“Vi startade efter att en kund förlorade allt i en cyberattack. Idag hjälper vi andra att slippa samma sak.”
Ett konsultbolag kan berätta om människor, inte modeller:
“Vi såg hur många företag som fastnade i PowerPoints istället för att våga testa. Därför skapade vi en process som får idéer att bli handling.”
En tillverkare kan förflytta fokus från produkt till värde:
“Vi levererar inte bara komponenter – vi hjälper våra kunder att sova bättre om nätterna, för att de vet att deras produktion rullar som den ska.”
Alla tre berättelser handlar om något mänskligt. Det är därför de fastnar.
Så använder du storytelling i din content marketing
När du har din varumärkesberättelse på plats, kan du låta den genomsyra allt du skapar:
På hemsidan: börja med er berättelse, inte en lista med tjänster.
I sociala medier: lyft vardagen bakom varumärket – människorna, idéerna, reflektionerna.
I artiklar: berätta om verkliga exempel, inte teorier.
I nyhetsbrev: dela lärdomar, inte bara nyheter.
I säljmaterial: börja med kundens problem och berätta historien om hur ni löste det.
Storytelling fungerar bäst när den känns ärlig och konsekvent. Det behöver inte vara “fint skrivet” – bara äkta.
Vanliga misstag att undvika
Att tro att storytelling bara är fluff.
Det är tvärtom – det är den strategiska kärnan som gör budskapet minnesvärt.Att skriva som alla andra.
Undvik branschjargong och tomma värdeord. Prata som människor till människor.Att tappa känslan i jakten på perfektion.
Storytelling ska kännas. Låt språket leva, våga ta ut svängarna och skriv kreativt.
Slutsats
Storytelling i B2B är inte pynt – utan det kan bli en stark konkurrensfördel om du använder den på rätt sätt.
I en värld av siffror, tabeller och tekniska ord blir den mänskliga berättelsen det som säljer.
När du hittar ditt varför, visar människorna bakom och berättar kundernas resa, blir din marknadsföring något helt annat.
