Att skriva bra copy

Om du träffar en copywriter som säger att de inte tycker om att sälja, bör du söka efter en ny person till att göra det jobbet.

För en copywriter är precis det - en skrivande säljare. De texter som ska skapas har egentligen bara ett syfte – att sälja en tjänst, vara eller handling. En sko, en redovisningstjänst eller kanske att vi ska gå och rösta på Socialdemokraterna. Lämna blod, skänka en summa till välgörenhet eller fläska ut på en svindyr handväska.

Copywriting existerar för att sälja. Och bra skriven copy konverterar läsare till kunder. As simple as that.

En riktigt schyst skriven copytext innehåller:

·      Humor.

·      Bra gjord research.

·      En uppriktig förståelse av målgruppen.

·      Upprepande av befintligt innehåll – återanvänd och upprepa!

·      Storytelling – berätta en historia. Den behöver inte vara lång, men personlig.

·      Enkelhet – kill your darlings, stryk allt som inte tillför något.

Dålig copy bjuder ofta på:

·      Passiv röst.

·      Text som handlar om dig och inte kunden.

·      Texter som inte berör läsaren.

·      För lång text om ingenting.

·      Svårläst text utan stycken.

Din färdiga text säljer åt dig 24/7 när den väl är publicerad, så när du skriver texter ska du ha en tanke i huvudet: vad vill du att läsaren ska göra när de läst klart. För texten gör säljjobbet åt dig om den är skriven på rätt sätt!

Så när du skriver texter till ditt företag, se till att göra en riktigt grundläggande research om din målgrupp. Ett tips är att tänka på en befintlig kund, som redan valt att köpa av dig. Snacka sedan direkt till den personen, lös ett problem de har med hjälp av din tjänst eller produkt. Håll det enkelt, undvik svåra ord och branschlingo. Upprepa gärna ditt innehåll – men håll dig till ett ämne per text/inlägg. Och blanda in humor och personlighet!

Sen är det bara gasa på - skriv, skriv, skriv!

En biljett till London ändrade mitt liv

När jag var 19 år packade jag min pappas gamla hockeytrunk och köpte en enkelbiljett till London.

Jag kände inte en kotte – i tre månader vandrade jag runt på gatorna och upptäckte den coolaste staden av dom alla. Det var som att komma hem. Liv och rörelse, puls, trafik, ljud, pubar och massa, massa människor.

Jag ljög mig till mina första jobb. Det här var innan internet (I know, stenåldern!) så ingen kunde kolla upp mina fejkade referenser från påhittade restauranger i Stockholm. Jag sa upp mig innan jag fick sparken pga. helt värdelös men lärde mig något nytt på varje krog som hade oturen att anställa mig. Till slut hade jag samlat på mig tillräckligt med erfarenhet för att faktiskt jobba som servitris och fatta vad yrket innebar.

Jag träffade människor från världens alla hörn, blev flytande på engelska och en jäkel på att hustla till mig fet dricks.

Flera år senare packade jag hockeytrunken igen och styrde kosan mot Australien. Där pluggade jag på universitetet, levde surfarliv och bodde vid stranden i en gul campervan. Vaknade av vågor som slog mot en vit strand och av spindlar stora som handflator.

Jag blev kär, och vi spenderade våra första åtta månader med att resa runt Asien – återigen med allt jag ägde i pappas hockeytrunk. Och vi landade så småningom på en ö utanför Göteborg och slog rot, blev med hus och barn. Vilka kontraster! Men de här åren mellan tjugo och trettio formade mig otroligt mycket. Framför allt gav det mig smak på frihet, att inte vara bunden vid något, slippa rutiner.  

Jag kommer inte från en entreprenörfamilj – en fast anställning var att föredra oavsett om jobbet var roligt och utvecklande eller inte. När jag började jobba i Göteborg skavde det alltid för mig, det inrutade och att inte få bestämma själv. Att förhålla mig till någon annans regler. Längtan efter friheten försvann inte – men jag kunde ju inte packa hockeytrunken och dra igen.

När jag insåg att jag kunde driva eget var det som att en helt ny värld öppnade sig. Friheten jag upplevde på resande fot kunde jag nu i stället uppleva i mitt arbete. Vilken känsla! Att driva eget är inte för alla – många vargtimmar har spenderats tänkandes på ekonomi, framtiden och vad händer om jag blir sjuk? En fast anställning är ALLTID säkrare.

Men för människor som jag, med ett evigt längt efter luft under vingarna och frihet att bestämma över arbetsdagen är egenföretagandet the shit. Värt alla sömnlösa nätter utan tvekan.  

Känner du igen dig? Är du en fri radikal som jag? Eller trivs du bättre med härliga kollegor och en trygg, fast tjänst?

Mer framsnack åt folket!

Framsnack – vilket jäkla bra ord. Att framsnacka någon – en kompis, en kollega eller bara någon du råkar stöta ihop med i livet. Det är väl ändå grejen?

Vad betyder framsnacka? Jo, det är såklart att prata positivt om eller till en person.

Rekommendera, berömma, komma med positiv feedback. Se och uppskatta arbetet personen gör. Lägga ett gott ord för någon, så att den kan bli hjälpt framåt.

Så himla härligt ord.

Är du bra på att framsnacka andra? Och har du ett bra nätverk som framsnackar dig?

Bilder har absolut inget med framsnack att göra – förutom att det är lika härligt att hjälpa någon som det är att gosa hästmule.

#skribent #copywriter #ghostwriter #nääsempire #innehåll #socialmediamarketing

Lilla Rubrikskolan

En skribent vet vikten av en bra rubrik. Varför?

Jo, för att rubriken är avgörande för att fånga läsarens intresse – både för inlägg i sociala medier men även på en webbplats eller en artikel. En välformulerad och lockande rubrik fungerar som en ”krok” som fångar läsarens uppmärksamhet och gör dem nyfikna på vad texten eller inlägget handlar om.

Rubriken har två uppgifter. Mottagaren ska upptäcka den. Och mottagaren ska läsare vidare. Det spelar ingen roll om rubriken är lång eller kort – den ska inte vara längre än den behöver vara. Rubriken måste sticka ut från mängden – den måste synas i bruset. En välformulerad rubrik kan vara skillnaden mellan att läsaren klickar sig vidare eller ignorerar texten helt och hållet.

 Berätta inte allt

 En bra rubrik är formulerad så att läsaren tänker ”vad är det här? Jag vill läsa vidare!”. Berättar du för mycket i rubriken behövs ju inte resten av texten. Det är viktigt att rubriken är avsedd för din målgrupp – det är ju den du vill nå med din text.

Skriv positivt

 En bra rubrik är enkel att förstå. Den ska inte kunna missuppfattas – de kan vara kluriga men svaret på klurigheten får komma snabbt. Använd inte negationer – skriv rakt på sak.

 När du skriver en text är det lätt att tro att du ska börja med rubriken. Men oftast skapas den sist. Om det inte är så att hela idén vuxit fram ur ett rubrikförslag. Du kan också använda dig av en skissrubrik, som sen finslipas eller ändras helt.

Frågerubriker, vad tycker du om dem?

 Frågerubriker är bra – om de är formulerade så att läsaren engagerar sig. ”Vad skulle du göra om du vann en miljon” är bättre än ”vill du vinna en miljon”.  

 Så, lägg lite tid på att fundera på rubriken – du vill ju att den ska sticka ut i mängden!